Ibland undrar man hur livet kan ändras så fort för vissa människor, du förstår det inte förrens du väl är där. Allt kan falla ihop och ditt hjärta tappa ett hörn på bara några sekunder. Ett telefonsamtal, tre ord, sen var mitt hörn borta. Allt kändes så overkligt bara. Saknar dig pappa <3

Parken i fredags, bättre har det väl varit men men, parken är alltid parken. jkpg idag, shoppat med kusinen, trevligt trevligt även om soppingen var till ett mindre trevligt tillfälle.
En klänning, örhängen, halsband och kofta blev det. Kusinen hittade lite mer men men. Trevligt iaf :) Tack <3

Sitter med Diddi nu, klockan börjar bli lite mkt. Kanske skulle sova? Bara slappat hela kvällen, sometimes you actually need it, haha.


Torsdagen närmar sig, för varje dag blir jag räddare, men för vad vet jag inte. Känslan av panik kryper i kroppen och jag vill bara springa, gömma mig för allt och låtsas att allt var som innan. Att det där telefonsamtalet aldrig behövts ringa. Att jag skulle varit hos dig i helgen och allt hade varit bra. Men nu är det inte bra och hela min kropp säger emot mig. Allt jag vill är att ha dig tillbaka.
Du var min trygghet, min lyssnare och min styrka. Saknar dig pappa.

Hoppas du mår bättre nu, ville hjälpa dig, mer kan jag inte säga eller göra, inget blir ogjort.
Älskar dig <3