det är vad det kommer bli.

kom tillbaka! snälla.. bara kom tillbaka jag orkar inte mer. ja vill ha din kram, dina telefonsamtal, din närhet och dina andetag. din närvaro.. din, din din.. allt. jag vill ha dig tillbaka pappa. vad som helst. en minut med dig.

verkligheten är en annan jag vet. men tårarna som rinner ner för min kind är mer verklighet än den utanför mitt fönster. jag orkar inte. hur ska jag orka. hur ska jag orka va stark när jag inte ens vill längre?
när jag inte vill inse verkligheten längre utan gömma mig under täcket tills allt blir bra.

jag pratar med frida, ser att det finns fler. inte bara jag. det finns en verklighet som är förjävlig. som alla inte drabbas av, tur är väl det. men varför fick jag en sådan nitlott? nitlottarnas nitlott. helvetets helvete.

jag har en dröm. en dröm som aldrig kommer bli sann. en dröm jag behåller för mig själv. en dröm jag sparar tills den dagen jag träffar dig igen. tills den dagen jag blir hel igen. den dagen mitt hjärta får tillbaka biten du tog med dig. den dagen blir drömmen sann.

patetiskt kanske många tänker? men ey ni vet inte hur det är att va jag och det begär jag inte. skriver gör jag för min egen skull. sen om ni inte tycker om det. läs något annat jag bryr mig faktiskt inte. jag mår bättre av det här.

nitlott är mitt lyckokast! det är något med dem orden...