Ett tag sen nu asså. Men det blir liksom inte att man vill skriva varje dag. Känns onödigt vissa dagar och andra måste man bara skriva av sig. Vad har hänt sen sist då? För att göra en lång historia kort (jag är bara lat, det har inte varit tråkigt)

Vikki åkte till Colombia och vi här hemma fortsatte våran underbara vardag, hmpf.

Torsdagen, 2 juli, min pappa hade fyllt 46 om han fortfarande levt <3 saknaden känns som ett sprucket glas inombords. Orden 'du är stark' ekar lite i mitt huvud och jag hånskrattar lite tills jag inser att det kanske stämmer. Ibland känns det så. Men oavsett om man är stark eller inte ser insidan alltid ut på sitt egna vis. Sen hur det speglas på utsidan är en annan sak. Jag står på egna ben och jag mår bra men saknaden gnager hela tiden.
 
Åkte ner till Falkenberg med Therese, hann knappt ner innan det ringde och vips hade jag jobb och helgen fick ändrade planer. Hann dock med utgång på fredagen, en timmes dopp i havet med underbara vänner på lördagen och en härlig kväll med samma människor, här också mer bad långt in på natten. Några timmars jobb på söndagen, tappa nycklarna under altanen, åka hem, packa om, äta och åka ner igen. Träffade dem tre grabbarna grus denna kvällen med och har insett att inget förvånar mig haha, inga kommentarer. Köra bil utan linser är inget att rekommendera på tal om annat. En galen kväll som avslutades ännu galnare, på ett positivt sätt!

Att fylla på kylskåpet är inget jag ser fram emot, det är dyrt och jag tyckte bättre om när mamma skötte det och det fylldes på automatiskt ungefärg! Dagens ris på det dåva!

Falkenbergsbo nu. Känns bra, lite ensamt och tråkigt men ändå skönt. Man kan göra vad man vill och på sitt sätt. Inget jobb idag, vädret håller folk borta från stranden. Restaurangen blir tom och jag utan jobb. Men men, chill dag för min del.