Alla tankar, all förvirring och all ensamhet. Vart är du egentligen och varför är du inte här? Jag vet inte. Det jag vet är att jag saknar dig. Utsidan ser hela ut men inom mig är det som något brustit. Det gör ont. Tankarna gör ont. Jag vill inte ha det så här men jag har inget val. Min hjälte finns inte längre och jag står ensam kvar utan den stora axeln att luta mig emot.
 
Vet inte varför jag inte varit ledsen på länge. Jag vill gråta. Gråta tills tårarna tar slut och du kommer tillbaka. Tills oändlighetens oändlighet har passerat. Det är mycket jag vill men i det här läget står jag maktlös kvar.

Jag saknar dig pappa. Min hjälte sover någonstans långt därborta och jag kan inte väcka honom. Jag är maktlös.