Livet är inte de dagar som gått utan de dagar man minns
Resfebern visar sig på alla möjlig vis. Fy fan.. va underbart.. va jobbigt.. va många känslor man kan ha på en samma gång asså. Det är en berg och dalbana i sig. 10 dagar kvar. Tiden går så oerhört fort. Träffa alla hit och dit, fixa all praktiskt och packa, denna jävla packning gör mig galen. Mitt arbete, ja när ska jag göra klart det? På planet ner haha. Eller upp eller dit, vilket håll är det? Damn! Skönt att jag inte reser helt själv iallafall. Jag flyttar om en vecka och lite till och jag har nog inte insett det själv! Saknaden, förlusten, miljön, allt, verkligen allt! Nytt kapitel, blanka sidor. A new story to tell! Kanske får jag ihop min bok där borta, kanske får den vänta, kanske blir en inte av alls. Only time can tell. Love the feeling of not knowing!
Högskoleprovet imorgon, skrivning mellan halv nio och halv fem, yeay! Lucky day! Pff!
I will not make the same mistakes that you did, I will not let myself cause my heart so much misery, I will not break the way you did, You fell so hard, I've learned the hard way, to never let it get that far, Because of you, I find it hard to trust, Not only me, but everyone around me, Because of you...