Vilsna tankar blir tårar
2010-06-25 kl. 20:22:46
Glad midsommar familj, vänner och Sverige. Hörde att ni för en gång skull hade sol istället för regn i hemtrakterna? Det kallar jag glad midsommar. Sill, nypotatis, grillning, gräslök, kall öl, jordgubbar med grädde, mycket man kan saknar men mest av allt saknar jag familjen idag. Är ingen person som vanligtvis har hemlängtan men idag har jag verkligen det. Men hade bara velat åka hem över en helg och sen tillbaka för jag trivs verkligen här. Inte varit orolig för jul eller påsk eller sådana helger, mer midsommar.. och mycket rätt blev det jobbigt. Patetiskt eftersom det egentligen är som vilken helg som helst med fest, härliga människor och gemenskap. Men men, du styr inte över tankar och idag går mina tankar hemåt över atlanten...
Kärlek och vänskap är nog närmare besläktat än många tror. Känns som om det egentligen är samma sak fast ändå inte. Fösöker hålla isär det när det gäller mycket och många men oftast flyter det ändå ihop på något sätt. Vart man står i andra människors ögon och vart dem står i mina är också frågetecken som finns många av nu. Lever här borta nu. Men här borta är väl ändå hemma också? Allt är samma värld och samma planet. Klarar all sorts vänskap den distansen i samma värld? Jag börjar tveka, utan att ha dåligt samvete. Det jobbiga är att lyckas förklara vad tvekan innebär. Jag vet knappt själv det är där största frågetecknet ligger. Jag försöker tänka att detta är en del av mitt liv och en del av all lärdom och alla hinder i livet. Utan dem blir livet inte ett liv utan bara en lång linje av ingenting. För att ett liv ska va ett liv ska det vara en bergochdalbana av lycka, glädje, sorg, vänkskap, lärdomar och kärlek. För vem lever det perfekta livet? Ingen. Det finns ingen som är felfri men det finns dem som försöker och dem som inte försöker. Dem är det stor skillnad på. Vissa behöver öppna ögonen och se livet från en annan sida. Vissa borde kasta sig ut och uppleva livet för att se vad det innebär och inte behålla flytvästen på genom hela båtfärden bara för att personen är rädd för att misslyckas. Misslyckas är att lära, lära av sina misstag är att leva.
Alla är olika, alla är unika, alla är sin egen. Alla ser saker på olika vis, alla hanterar saker på olika vis, alla människor ser olika följder på olika vis. Det är inte konstigt att folk får välja sida och allt blir kaos. En del av livet som rent ut sagt är förjävlig. Men vi lever väl livet? Vad kan vi då göra år saken mer än att fortsätta leva? Lära och fortsätta. Lär dig livets stora gåta, älska glömma och förlåta... det är en gåta av en anledning! Man behöver inte alltid förlåta men man kan inte sluta leva. Man får ta beslut som ibland gör ont och som ibland betyder mer för dig än någon eller några andra. Men man ska stå för sina beslut och man ska kunna stå för vad man säger. Jag står på gränsen mitt emellan. Vilsna tankar blir till tårar och tankar. Atlanten är stort men det är samma värld, eller hur?
Kommentarer