Två timmars samtal ifrån London idag. Saknad! Om en vecka är hon tillbaka i Sverige och helt plötsligt är mitt schema fullspäckat! Each minute is worth spending with you.

Långpromenad runt sjön med Lollo och hundarna sen snabbvisit av Karolina. Snabbvisit med guldkant! Imorgon blir det Thailand memorial! Bjuda Josse på frukost och njuta av våra tusentals bilder från en oförglömlig resa! Sen mindre roligt besök på vårdcentralen, sprutor och skalpell.. damn nu kommer jag inte kunna sova!

Ibland undrar man vad livet verkligen ska ge? Finns det ett gemensamt mål för alla? Besvikelse och vänskap lever på samma väg men får inte mötas för ofta. Olyckligtvis står jag mitt i olyckan av en frontalkrock. Bra liknelser jag hittar, hmm eller inte. Känns bara förjävligt. 7 år borta, 7 år bortkastat, det är en lång tid, en lång vänskap, ett stort förtroende. Allt är borta. Jag har insett vänskapens betydelse, vänskap är synonymt med tillit, vad är den annars? En annan bra betydelse kan jag inte hitta? Vad är meningen att va vän med någon man inte kan lita på. Då är det mer bekantskap och bekantskap är ytligt? Det slutar inte snura i huvudet. Bloggen får blotta mycket men skriva är ett bra sätt att rensa tankarna. Läser gör man frivilligt. Det är en enda röra som gör förjävla ont. Känslor jag inte todde jag skulle känna på ett tag visade sig komma tillbaka. Besvikelse och svek. Att älska någon är stort, att såra någon är större. Det är en balansgång mellan lycka och förtvivlan. Det är så mycket mer än vad man tror. I alla fall när vänskap verkligen betyder och det gjorde denna..