nya möjligheter?
¤ studentmössorna kom idag, dem är läckra och vi har fått en ful t-shirt med felstavning till på köpet. nu är det nära!
¤ slutade tidigt, typ nio (om man bortser från att man skippar varmköket, inställd svenska och att man sjukanmälde sig ifrån sista lektionen)
¤ kom just på att jag glömde sjukanmäla mig och fick skolk istället, whatever!
¤ en dags hos lina ( lite av varje har väl hänt där, inga kommentarer)
¤ skolböckerna bildar en hög på golvet och skriker högt efter min uppmärksamhet...
¤ jag är hungrig
¤ jag ska sova tidigt
ni kan inte säga att jag inte uppdaterade?
tänker inte bryr mig. det mesta är åt helvete och jag njuter av livet helt enkelt.
endless night.
Jag grät tills tårarna var slut. Jag grät mig igenom hela natten. Hysteri blandat med skratt, tårar och förtvivlan. Övergiven. Jag kände mig övergiven. Lämnad till att bryta ihop. Jag kände mig sönder sliten. Som att låta ett puzzel falla till golvet. Alla bitar skiljs från varandra och att börja om är enda lösningen. Mitt puzzel var mer än tusen bitar insåg jag då.
skriver projektarbete. känns fel och kalla det. det är mitt liv. det är min berättelse och att skriva är som en kniv i magen varje gång. men jag gör det för att jag vill och för att jag vill klara av det.
du är i mina tankar mer än vanligt pappa. du är så nära ibland och jag vet inte varför. det skrämmer mig och jag är rädd för framtiden. är rädd för vad nästa steg framåt innebär. jag saknar min hjälte..
söndag.
söndagar är överskattade och är ofta negativa.
varför tänker jag så mycket? är det inte på den ena så är det på den andra. människor som finns i mitt liv är ofta del av mina tankar. vissa mer än andra. vissa saker vill jag inte tänka, känna eller hoppas på men va fan gör man? var sitter "off" knappen till känslorna?
det kan lika gärna kvitta. det är inte värt det ändå!
ny dag, ny vecka, nya problem på ingång. välkommen till livet säger jag bara.
och nej jag är inte negativ! det bra håller jag bara för mig själv.
dagen efter är alltid lika underbar.
vaknade två, drack o'boy i massor, åkte hemåt, stannade hos lina, åkte hemåt igen, åt, duschade och nu sitter man här lite lagom seg och nöjd med gårdagen. eftersom vissa fick i sig lite mycket av det goda blev det hemfärd för dem. vi andra hade en sjukt bra kväll och att syster följde med till sist gjorde allt så sjukt mycket bättre. undra vart hon är förresten? hon skulle ju komma hit. hmm, jaja. en lyckad kväll som får göras om. tack! (bilder kanske kommer, vem vet)
vet precis vad jag vill göra, säga och tänka men det är inte lika lätt i verkligheten. inte en aning om vad jag ska göra, säga eller tänka för jag vet inte vad som görs, sägs och tänks av andra... men men, inga problem jag inte klarar av. vi får se vad som händer. händer det så händer det annars inte.
studeten närmar sig med stora steg och det tycker vi om!
and i don't wanna miss a thing.
tre timmars sömn händer aldrig mer det har jag lovat mig själv efter idag. somnade på religionen och vaknade lagom tills vi slutade. skönt ifs men håller mig gärna vaken i skolan. känns mer stabilt så. därför tänker jag sova nu. klockan är tio och jag är nerbäddad och trött som fan. ont i ryggen efter fjädersängen på irland. stress? kan det vara det med? vad vet jag. ingenting är svaret säger jag och avslutar ett ointressant blogginlägg med det.
what a day!
02.59 kom john blund med sitt paraply och fick mig att äntligen somna. det känns idag måste jag säga. att ligga kvar i sängen när klockan ringde 06.10 hade varit skänt. istället sitter man nu på andra samhällslektionen för idag. lite smått deprimerande måste jag säga. att vi har religion sista timmen gör inte saken bättre precis. men men, efter tre timmars sömn orkar jag inte va positiv.
blev en del skrivit på projektarbetet igår. det är jobbigt och svårt men det ska göras, jag vill göra det och jag kan göra det! det är tufft men det gör mig starkare hoppas jag. ett litet mål kaske är att det publiceras i nån form av bok sen. vi får väl se hur det blir. nu ska det bara bli färdigt med. tiden börjar rinna ut.
men utan er hade jag inte klarat det överhuvudtagt. ni vet vilka ni är, tack för att ni finns och ställer upp.
jönköping på lördag. högskolan och/eller shopping.. hmm, ekonomin är inte den bästa efter två veckor på irland. men men, jeansleggings, chinos och skinnjacka ska inskaffas inom kort! blir troligen utgång på kvällen. vart när och hur alltign löser sig lär vi märka.
i'll wait.
something new?
vi ligger i soffan och gör så lite vi bara kan. that 70's show på tv liksom! under en timme är vi okontaktbara!
våren är här, så underbart! svängde förbi farmor innan. kakor och saft på altanen. det är vår! men framförallt är det skönt att känna sig som sju år igen.
jaja, suttit med detta inlägget hur länge som helst. det blir nog inte mer skrivet helt enkelt.
change my world, please.
du var en del av mitt liv i sjutton år. sjutton år av alla minnen och händelser känns försvunna. jag saknar mina minnen lika mycket som jag saknar dig. dem går inte tvinga fram utan kommer när dem kommer. jag vill ha dem hos mig hela tiden. jag vill minnas hur vi åt isglass på sommrarna på altanen, hur du lärde mig cykla, hur du lärde mig saker och var med när jag växte upp. jag vill minnas allt det där som om det var igår. det är så långt bort. du är så långt bort.
det känns som en evighet. ett år och fyra månader känns som en evighet. för två år sedan var vi i fjällen. för två år sedan levde du. för två år sedan var min värld annorlunda.
från ingenstans kommer tankarna. dem försvinner lika fort. men jag är lycklig och lever vidare för dig, för det hade du velat.
reality is upside down.
tävlingen igår då. ingen vann. pannes pizza var rutten och mitt samvete svek. massa skvaller och en soft kväll. somnade väl framåt ett inatt. försov mig en timme på morgonen. bra start på veckan? hell no! men jag ska inte klaga fan. vissa saker har fått mig att inse att livet är rätt jävla bra ändå. allt kan inte va perfekt, eller hur?
diskussionen om vad man kört på med bilen eller krockat med hölls mellan pizzerian och skooghs hus.
sassie: vad har du kört på panne?
panne: en hawaii med sallad och kebabsås?
aa jo men visst. hon lyssnade så på vad vi sa! vi älskar ifs henne ändå haha.
var hos ck en stund innan. hundvalpar är min passion! dem är ju för fan helt oemotståndliga! jobbiga som fan tills dem somnar alla tre i en hög i ens knä. då smälter man. stora mörka ögon, för långa ben i förhållande till kroppen, deras sätt att vagga fram eller kissa oskylig på golvet. hundvakt om två veckor kanske? hoppas! haha
två månder kvar i skolan typ. tiden försvinner och jag hinenr inte stanna upp. student, bal och sen då? resa? jobba? vad händer? plugga orkar jag inte. vi får väl se. jag ska njuta av sista tiden och göra den till det bästa för det är ju trots allt 13 år i skolan man avslutar och man börjar om på nytt.
plugga religion och skicka in svenskan nu sen försöka sova. försöka går ju. lyckas är en annan sak.
grande problemas.
panne och skoogh ska dela pizza. ananas, sallad, skinka, ost, vitlök, sås (kebab eller vitlök?), räkor? i olika kombinationer och på olika vis. det blir bara rörigt och vi är helt enkelt för tröga för att lösa det.
vi tar varsin och kör på att vi måste äta upp hela istället! jag sätter 20 spänn på att jag vinner! vågar hon sätta emot tror ni?
simply the best.
svenskt vatten, svensk mat, min säng - efterlängtat! jag ska aldrig mer lämna sverige.. för tillfället iaf, haha. kom hem ifrån irland igår och det finns mycket som hänt men har man inte upplevt det så. bilder kommer här, på bd eller facebook när jag orkar. jobb, bio, fest, shopping - lite av varje. ångrar inte att jag åkte men glad över att vara hemma.
som vanligt lite förvirrad och trött. kommer det någonsin försvinna? är glad över att ha haft karro med i två veckor. en jordnära och underbar människa och vän. ikväll blir det pizza och skvaller. packa upp väskan och hänga upp tvätten till en början kanske? hmm, när jag orkar ja..
var vid pappas sten med syster innan. det är en konstig känsla att se ditt namn på en trätavla på en sten på ett främmande ställe. overkligt och konstigt. som vilken sten som helst egentligen men ändå så mycket mer. vissa gånger är det mer känslosamt än andra idag var det skratt. jag vet att du inte vill att jag står och gråter över en ful grå sten. den är inte du liksom. du är överallt annars. i mina tankar och i mitt hjärta. mer för varje dag! du fyller mitt hjärta med verklighet och förvirring, med sorg och glädje, med minnen och med kärlek och jag saknar dig oerhört.
mitt liv rullar vidare och du följer med på ett annat sätt än förr men jag kan inte förändra det.
home sweet home säger jag bara. nu ska jag njuta av att vara hemma bland människor jag älskar. vuxet sagt kanske men jag skiter i vilket. vuxna ord i en barnslig människa? vad vet jag.
rubrik?
uppdaterar när jag orkar, night
jag har lyckats med det omöjliga!
jag har fått fem kilo att bli ett halvt. bara genom att byta väska, packa om och ändå behålla samma saker. jag är grym! väskan var mindre vilket orsakade kaos inne i väskan men allt är med och nu ska vi snart åka. jag kommer saknar sverige, sakna alla här hemma men vet ni vad? jag behöver denna resan just nu och jag ser fram emot den som fan. jag har den bästa med mig. karolina myhleendorph - en sann pippgängs medlem och en underbar vän!
vissa saker låter så patetiska när man skriver dem, eller hur? men egentligen är det så det heter, då man beskriver känslan och ja, det är rätt helt enkelt. synd bara att det låter fjolligt, löjligt och patetiskt många gånger.
vilken filosofisk tanke.. ibland tänker jag faktiskt till riktigt ordentligt. lite stolt över mig själv nästan. det händer faktiskt sällan om jag ska va ärlig. men men, nu kommer snart ida och vi ska packa in våra enorma väskor och åka mot göteborg och mot irland. framme runt elva ikväll. lång dag och resa men två förhoppningsvis bra veckor att se fram emot.
bättre sent än aldrig.
det blir en lång natt. hur ska jag packa allt jag redan packat men minska vikten på det? kvällens gåta!
kommer åka dit för övervikt på resväskan imorgon. står på 13,5 kg nu och då är inte skor och neccesär inräknat! va fan ska jag göra? två veckor är vi borta med begränsade tvättmöjligheter liksom! hallå? hur ska jag överleva? packa bort en massa? åh nej! kanske borde låtsas som ingenting och sova? nja inte så bra lösning kanske. jag får fundera på detta asså... natten blir som sagt lång.
skulle blivit harrys med vikki och anto mfl. men nej. förnuft och mamma sa nej. kanske påverkade en halvpackad väska saken med.. troligen ja. let's dance och lite trevligt familje tjafs istället.. yeay!
varför sitter jag ens här? borde packa om min väska, borde väga mig.. eller oj jag menar min väska! borde fixa tvätten. observera att jag la in sista maskinen för en kvart sen och det ska med imorgon. lyckat oh ja! jag är duktig på det här.
måste fixa musik till mobilen, leta upp kameraladdaren, hitta en annan väska, packa skor, hänga tvätt.. åh fy fan. jag skulle lyssnat på mamma-lajn!
ointressant bloggande.
varit i göteborg på wellness-mässan. helt okej. efter några timmar av nyttighet och skit blev det donken sen hemresa. soft dag. slapp ju skolan.
nu borde jag packa. men nej det orkar jag inte. istället blir det utgång med vikki och flera ikväll. slösa lite extra pengar innan vi åker haha. packa lär jag göra kvarten innan vi åker imorgon. och ja det är dåligt som fan men men. vi får se vad som händer. kaanske blir en kväll i tv-soffan ändå.
irland imorgon, två veckor i ett främmande land, i en främmande familj och på ett främmande jobb. men jag ser fram emot det ändå. det blir vaad man gör det till va fan!
tankar i en oändlighet.
idag är jag negativ? oh ja! jag vill gråta, gråta tills tårarna är slut.. men det kommer inga. hur mkt jag än tänker eller försöka. känslan finns kvar men det händer inget. är mina tårar slut? jag vill gråta, varför går det inte? det känns alltid så mycket bättre efteråt. nu är det bara en förföljelse av känslor. jag orkar inte.
mina foton av dig är som en kniv i hjärtat varje gång jag ser på dem. som tusen nålstick. vad har jag gjort för att förtjäna det? dra åt helvete världen vill jag säga men inser snabbt att det är en patetisk illusion. dra åt helvete tårar blir det istället och därför kommer dem inte.
jag har kommit så här långt. jag hade hellre vandrat lika långt bakåt och förändrat tiden med dig. jag saknar min hjälte, jag saknar mitt ljus i vardagen, jag saknar min pappa och det är sjukt vad mycket tankar som kan passera på en kväll..
en dag som alla andra.
jaja, hemma igen nu efter några dagar hos kusinen. home sweet home they say. men jag vet inte om jag håller med. det är något visst med att få bo "själv", sköta sitt och slippa allt tjat. sen att serverad mat, städning och sån skit ingår hemma (oftast) är ju klart en annan femma men friheten! det är den jag vill ha!
jag är för trött för att skriva något intressant.. jag har inget intressant att säga liksom. detta är en dag som alla andra och detta är ett inlägg som vilket annat. tankar i ord är vad det är. ointressanta tankar oh ja! men whatever!
borde verkligen sova nu. en vecka med sena nätter är vad det har varit. irland lär ju inte bli bättre. imorgon är det tvätta och packa som gäller. jag har ett så roligt liv! fy fan säger jag bara.
är stolt över systers bloggande. jag är till och med lite nämd där på ett hörn. när jag kommer hem från irland är det falkenberg som gäller! så är det bara! du har inget och säga emot!
nu är det nog sovdags. det känns så men som vanligt lär jag väl fastna vd datorn ett tag till. jag har ingen självkontroll all fan! det kanske borde bli ändring på det? jaja, en annan dag kanske.
like a roller coaster.
När vi kom till sjukhuset hade jag svårt att ens komma ur bilen. Innanför akutmottagningens dörrar fanns så mycket människor jag kände, som kände pappa eller visste vem pappa var och att vi var på väg. Jag hade inbillat mig att pappa skulle finnas på akuten. Levande! Men det var inte den sanningen jag mötte. Jag passerade dörrarna in till akuten och mötte genast ett bekant ansikte. Jag var som i en bubbla. Människor kramade mig och sa saker. Jag var tyst. Korridoren vi gick igenom kändes som evigheternas tunnel. Någon tittade ut ur sitt kontor, sa ngt eller bara skakade på huvudet. Jag minns inte vad jag tänkte.
efter att ha skrivit dessa rader i mitt projektarbete är humöret inte riktigt på topp längre men jag mår förvånans värt bra. jag vill nog helst av allt bara gråta tills tårarna tar slut men nej. så är det inte längre. jag tar det när det kommer istället. tårarna kan inte hindra mig det vet jag men idag tillåter jag dem inte.
fixa lite mat innan kusinen kommer hem. sen ta tag i samhällen... om man orkar.
humörsvängningar oh ja! hahaha
i'am a rockstar.
idag är det en sjukt bra dag. bra humör, bra väder, slutade tidigt, allt känns neutralt och allmänt jävla bra.. eller aa samhällen är inte gjord men vet ni vad! jag skiter fan i vilket. jag orkar inte och njuta av ett bra humör istället.
och nej jag går inte på något som vissa påstod idag. jag är bara sån helt enkelt.. hmm, hur det nu lät men aa..
whatever är lätt dagens ord!
glädjeruset fortsätter...
hate mondays.
ny vecka.. fy fan. helg snart! eller hur vikkan? harrys på fredag lutar det åt. vi får la se vad som händer och när jag hinner packa.. det är ett senare problem.
nu ska jag njuta av min chokladglass, glömma alla bekymmer och softa som fan!