time goes by.

2011-03-30 kl. 05:39:10
everything happens for a reason even though it doesn't make any sense.

remember me. ab imo pectore. alias volat propriis. one step at a time.

never give up your dreams, they'll keep u above surface when everything pulls u down

2011-03-03 kl. 02:21:17
never regret things that once made u smile, don't get stuck in the past, its the past, present and the future who makes who u are and life is all about moving on, finding a new present, dreaming about a new future and learn about of life by remembering the past, u can wish u were wiser, u can wish u had more power and u can wish stuff turned out different, but the truth is, you are on person in the big world, u cant change everything, u are just on piece in a big puzzle, probably more than thousand pieces... it takes patience and courage to choose to do that puzzle, never give up

never give up. easy to say, harder to do. what isnt really, life is a long class in school, u fucking hate it at least half of the time but u still have to deal with and u walk out happy from the test with good results and more wisdom.
i wish i had a reason to give up.. but you never really have, life is so much more then the present thoughts. i dont wish i had a reason to give up. thoughts are thoughts, they come and go. this year is coming to an end, ive learned a lot, ive seen a lot and my time is class this time is almost over, looking forward to a break. i need it. need to fins myself, need to find courage to follow my dreams, patience to give it the time it takes. never give up.
ill never give up.

honesty friendship and trust

2011-03-01 kl. 05:34:42
2 månader kvar drygt här i US. Mycket har hänt och att skriva allt gör mig till en författare och nej, så långt ska vi inte gå.

Haft en omtumlande helg med förlorad vänskap, saknad, tårar, förvirring. Vad har jag gjort för att förtjäna svek efter svek? När ska man lita på människor? När vet man att vänskapen är vattentät. Aldrig... du har inte en jävla aning, så känns det, nu har det slagit för andra gången inom ett år. Det kan låta egoistiskt och själviskt men vad fan har jag gjort för att förtjäna det? Ärlighet varar längst och jag hoppas detta var ärlighet i det längsta. Jag vill lita på människor och jag vill skapa relationer men var finns motivationen och viljan när det om och om igen slår ner dig på marken så fort du vänder ryggen till.
Det är synd, trodde det fanns en lång vänskap att hämta och att jag satt djupare spår än vad det verkar som. Varje misstag är en lärdom i livet, synd att det ska göra så ont för någon som visar sig inte förtjäna tårar. Vänskap är det svåraste i livet, man vet aldrig. Allt handlar om tillit, att våga. Hur ska man veta?
Litar man aldrig på någon står man ensam, vad är bäst, ensam och stark eller sårad och framsteg och lärdom i livet? Väljer nog smärtan oavsett hur dåligt jag mår av den för stunden. Önskar jag hade bättre svar och förklaringar. Jag är bara överkörd, igen och jag vet inte vad jag gör som är så fel. Jag ville bara väl och jag ställde upp till tusen, så många människor som sa åt mig göra motsatsen, se hur rätt dem hade...
Lärdom i livet, ett ärr extra, vad gör det, samlingen är stor... deprimerande mening, men mycket sant
Insett att jag är tacksam över att ha träffat vissa människor under den här resan. Skapat relationer jag vet jag vill hålla fast vid och som gör mig glad.
Vad som gör mig mindre glad... minnen och tankar. en film som the last song får mig sakna pappa, sakna min lillebror och minnas detaljer, fruktansvärda perioder och minnen. på gott och ont. Jag står stark, jag står inte ensam, jag är glad över männniskor som stöttar mig.